söndag 15 juli 2012

Ett kärleksbrev till Holger

Jag vet inte om jag någonsin sökt den stora spänningen i mitt liv.
Mina visioner är inte storslagna eller ens intressanta.

Men eftersom jag mådde så fruktansvärt mycket sämre när jag var yngre drogs jag till andra som var som jag. Tillsammans fann vi kärlek som tog oss längre in i det mörka.

Det kanske är en del av mognadsprocessen för vissa av oss att gå igenom de där riktigt tärande relationerna.
Jag vet inte om de gjort mig starkare, men de har gjort det lättare för mig att se vilka personer jag bör kämpa mot att förälska mig i.
Vi kommer bara att skada varandra.

Så vad gör man. Vad gör jag.

Jag undvek kärleken länge. Sprang åt andra hållet utan att vända mig om eller ens artigt säga nej tack.

Det där svarta hålet några av oss bär med oss kanske aldrig kommer krympa, men mitt har i alla fall fått hårdare kanter.
Och sorgen, även om den ständigt byggs på, blir lättare att hantera.

Jag älskar verkligen Holger. Vår kärlek är den friska och sunda.

Holger säger att jag måste acceptera att han säger ointressanta saker om vindarna och regnet ibland. Att jag måste acceptera att han vill mitt bästa och att det är förutsättningen för att jag ska få vara med honom.

Holger, för mig är det som att du spottar guld med dina ord.

Vad kan man säga, du har rätt, sommaren har varit blåsig och regnet har inte velat sluta falla.

För mig spelar det ingen roll . Det här är vår första sommar tillsammans.

Och den är min bästa på många många år.

Jag accepterar att du vill mitt bästa.

onsdag 4 juli 2012

Vårda våra skattepengar

Vad är egentligen bra för vårdföretaget?

Det privata alternativet går bra till följd av nedskärningar

Tar man privata vårdföretag som drivs med skattemedel så är det bra när de spar in på vården och personalen för att maximera sina vinster. Nästa år måste de öka sina vinster ytterligare och ta mer av skattekakan. Och året efter det ännu mer. Företaget går bara bättre och bättre, fast de får ju inte mer skattepengar egentligen.

Tillslut blir det inte lönsamt för det privata företaget att driva vårdföretaget eftersom de inte får ut lika mycket vinst som året innan. Här borde lösningen vara att höja skatten så att de kan öka sina vinster.
Vinstintresset ska motivera företaget att bedriva bättre vård. Vårdpersonalen blir motiverade av att tänka på att deras skattepengar delvis går till vinster för ledningen för företaget. Eftersom vårdpersonal är magiska människor som vill att andra ska ha det bättre än dem själva så berikar denna vetskap deras inre liv något enormt. Dopaminhalterna går bananas av lycka.

Vårdtagarna blir också glada över att deras skattepengar går till bland annat utländska riskkapitalister. Det låter ju exotiskt. Man tänker sig att de har kontor på lyxjakter utanför paradisöar. Inte lika trist och tråkigt som kommunens gråbruna lokaler från 60- 70-talet.


 

Det kommunala alternativet går dåligt till följd av nedskärningar

Om ett kommunalt vårdbolag däremot gör besparingar så är det något negativt helt plötsligt. Hur ska personalen känna sig motiverade när de får mindre resurser att röra sig med? Dessutom finns det ju precis som inom den privata vården även rötägg inom den kommunala, tänker man sig och så är det väl eftersom vi alla är människor med fel och brister.
Den magiska vårdpersonalen är inte magisk inom det kommunala. De är bara vanliga människor som inte brinner för att kapitalet ska profitera på dem, tänker man. Nån slags jävla sossar som bara vill förstöra festen.

 

Läs det här om du är dum i huvet:

Jag är inte emot privat vård. Privat vård får jättegärna finnas, men betala det då med privata medel och inte med skattemedel.
På så vis kommer de privata företagen bli sjukt jävla motiverade att driva den bästa vården. Då kan man som vårdtagare känna den otroliga tillfredsställelsen av att ha pungat ut hur många 100 000 kronor ur egen ficka som helst för att dels få vård och dels få fantisera om de där lyxjakterna entreprenörerna kan glida runt i.
Hey, man blir glad när man tänker att fan, nu betalade jag just 1000 spänn för det här läkarbesöket som kan delfinansiera en Gucci-väska åt vårdföretagets VD. Bara det kan ju göra vem fan som helst frisk och då behöver man inte ens gå till läkaren to begin with. #winning

 

Här är jag dum i huvet:

Jag har lite svårt att förstå varför folk som är emot att betala höga skatter ändå är för att privata bolag ska få ut vinster från dessa höga skatter.

Argumentet verkar vara att vård blir bättre av att några få högt upp i bolagsledningen för en massa pengar. 

Ni kloka entreprenörer där ute borde väl kunna fixa detta utan att dra in skattemedel i det hela? Dyra privatfinansierade alternativ, kanske delvis annonsdrivna borde väl funka? En vuxenblöja med Coca Cola-loggan på? En rullator med reklam på precis som de där lånecyklarna man kan se lite här och var. "Den här gamla tanten runs on Alvedon", kan det stå på skylten.

En affärsmodell ska väl inte behöva vara beroende av något så osexigt som skattemedel?